Ett beslut om bygglov överklagas till länsstyrelsen, men överklagandet lämnas till den nämnd i kommunen som fattade beslutet. Det ska ha kommit in inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet, eller inom fyra veckor från att beslutet kungjordes på kommunens anslagstavla om beslutet inte skulle delges dig. Att överklaga kostar ingenting.
Guiden beskriver reglerna som gäller sedan den 1 december 2025. Kom ansökan om bygglov in till kommunen före det datumet gäller äldre regler, även om beslutet fattades senare. Utgå därför alltid från överklagandehänvisningen i ditt eget beslut.
Av Lexifis redaktion. Publicerad 1 oktober 2026. Källkontrollerad 30 september, med förnyad kontroll av lagreglerna 1 oktober 2026. Guiden är allmän information, inte juridisk rådgivning i ett enskilt ärende.
Kort version
Vem
Den som beslutet angår och som det har gått emot. Oftast sökanden som fått avslag eller en granne vars fastighet gränsar till tomten. Det är länsstyrelsen som avgör vem som får överklaga, inte kommunen.
Hur
Skriftligt. Ange vilket beslut du överklagar och hur du vill att det ska ändras. E-post fungerar, och du behöver inte hänvisa till några paragrafer.
Vart
Till nämnden som fattade beslutet, oftast byggnadsnämnden. Den skickar överklagandet vidare till länsstyrelsen om det kom in i tid.
När
Tre veckor från att du fick del av beslutet, eller fyra veckor från kungörelsen på kommunens anslagstavla om beslutet inte skulle delges dig. Överklagandet ska ha kommit in inom tiden.
Kostnad
Ingen avgift, och du riskerar inte att få betala motpartens kostnader. Ett eget ombud betalar du normalt själv.
Byggstart
Ett beviljat bygglov gäller som huvudregel direkt, även om det överklagas. Du kan begära att länsstyrelsen bestämmer att beslutet tills vidare inte ska gälla.
Samma regler om mottagare och tid gäller för beslut om marklov, rivningslov och förhandsbesked. Grannar kan dock enligt praxis inte överklaga ett beviljat rivningslov.
Vem får överklaga ett bygglov?
Ett bygglov får överklagas av den som beslutet angår, om beslutet har gått hen emot. Regeln finns i förvaltningslagen 42 §, som plan- och bygglagen 13 kap. 8 § hänvisar till.
I praktiken är det sökanden som har fått avslag och grannar som påverkas av ett beviljat lov. Vill du överklaga grannens bygglov är din rätt att överklaga tydligast om din fastighet gränsar direkt till tomten eller bara skiljs från den av en gata eller väg. Den som gränsar direkt kallar Boverket rågranne. En rågranne har rätt att överklaga oavsett hur långt från gränsen bygget ska stå, och detsamma gäller samfälligheter som gränsar till tomten.
Längre bort är det inte lika självklart. Ägare till fastigheter som inte gränsar till tomten kan ha rätt att överklaga beroende på vad som ska byggas, hur stort det är och förhållandena på platsen, till exempel natur och trafik. Det bedöms från fall till fall. I ett mål om en hotell- och fritidshusanläggning med sammanlagt 25 stugor, en receptionsbyggnad och en gäststuga på Stora Timrarö i Österåker fick en granne rätt att överklaga alla tre loven som ägare i nära grannskap, med hänsyn till anläggningens omfattning, utformning och läge (P 7512-16). Även bostadsrättshavare, hyresgäster och andra boende kan ha rätt att överklaga. En hyresgäst måste ha varit hyresgäst när lovet gavs. Vissa miljöorganisationer får överklaga i särskilda fall.
Tre saker är bra att veta. Har du sagt ja till bygget i ett grannyttrande har du ändå rätt att överklaga. Nämnden kan inte neka dig att överklaga, eftersom det är länsstyrelsen som prövar vem som har rätt till det. Och rätten att överklaga betyder bara att dina invändningar prövas, inte att du får rätt.
Ett undantag: enligt praxis har grannar inte rätt att överklaga ett beviljat rivningslov. Källor: förvaltningslagen 42 §, plan- och bygglagen 13 kap. 8, 9 och 12 §§ och Boverkets vägledning om vem som får överklaga.
Vilka skäl kan man ha för att överklaga ett bygglov?
Länsstyrelsen upphäver ett bygglov om det har gjorts allvarliga formella fel i handläggningen eller om beslutet inte uppfyller kraven i plan- och bygglagen. Annars står beslutet fast.
Det betyder att ett överklagande prövas mot lagens krav, inte mot hur mycket någon ogillar bygget. Skäl som kan prövas är till exempel följande.
Bygget strider mot detaljplanen. Det kan vara högre eller större än planen tillåter, placerat på mark som inte får bebyggas eller avsett för en användning som planen inte medger. PBL 9 kap. 56 §
Avvikelsen från planen borde inte ha godtagits. Nämnden får godta en avvikelse som är liten och förenlig med planens syfte, och i några andra särskilda fall. Är avvikelsen större än så kan beslutet vara fel. PBL 9 kap. 60 och 61 §§
Bygget medför en betydande olägenhet för omgivningen. Boverket nämner skymd sikt, sämre ljusförhållanden och skada på grannfastigheten, och när det gäller hur byggnaden ska användas till exempel buller, vibrationer och ljus. Olägenheten måste vara väsentlig, och bedömningen tar hänsyn till områdets karaktär och förhållandena på orten. PBL 2 kap. 9 §
Placeringen eller utformningen passar inte platsen. Bygget ska vara lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena och en god helhetsverkan, och en särskilt värdefull byggnad får inte förvanskas. PBL 2 kap. 6 § och 8 kap. 13 §
Utanför detaljplan är platsen olämplig. Där prövas fullt ut om platsen passar för bygget och om bygget egentligen kräver en detaljplan. Små tillbyggnader och komplementbyggnader till ett en- eller tvåbostadshus prövas mer begränsat. PBL 9 kap. 57 och 59 §§
Fel i handläggningen. Ett exempel är att grannar som skulle ha fått yttra sig inte fick det. Avviker bygget från detaljplanen, eller ska det byggas utanför detaljplan, ska nämnden som huvudregel underrätta grannarna innan beslutet. Formella fel leder ofta till att ärendet skickas tillbaka till nämnden i stället för att lovet stoppas för gott. PBL 9 kap. 94–96 §§
Kan man överklaga ett bygglov för att man förlorar utsikten?
Skymd sikt kan vara en betydande olägenhet, men bara om olägenheten är väsentlig, och inom detaljplan prövas inte det som planen redan har tillåtit.
Boverket skriver att det som har bedömts och accepterats i detaljplanen inte ska prövas igen i ett senare bygglovsärende, och Mark- och miljööverdomstolen har sagt detsamma (MÖD 2015:44). Tillåter planen ett hus av en viss höjd på en viss plats har frågan om utsikten i den delen i regel redan avgjorts. Det som kan stoppa lovet är påverkan utöver den som planen redan har prövat, till exempel när bygget avviker från planen eller när planen inte reglerar placeringen. Utanför detaljplan görs i stället en fullständig prövning av bygget och platsen. Längre ned finns ett mål där skymd utsikt bidrog till att lovet stoppades och ett där begränsad havsutsikt inte räckte.
Vad prövas inte när ett bygglov överklagas?
Frågor som redan är avgjorda genom detaljplanen, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked kan inte överklagas i bygglovsärendet. Länsstyrelsen och domstolarna prövar heller inte något annat än det som ansökan gäller och som nämnden har prövat. Vill byggherren ändra ansökan, till exempel flytta huset längre från din tomt, måste det först prövas av nämnden.
Källor: plan- och bygglagen 2 kap. 6 och 9 §§, 8 kap. 13 §, 9 kap. 56, 57, 59, 60, 61 och 94–96 §§, 13 kap. 2 §, samt Boverkets vägledning om prövning av bygglov inom och utanför detaljplan och om länsstyrelsens och domstolens hantering av överklaganden.
Vart skickar man ett överklagande av bygglov?
Du skickar överklagandet till den nämnd som fattade beslutet, oftast byggnadsnämnden, även om det är länsstyrelsen som prövar det. Vart det ska skickas står i beslutets överklagandehänvisning.
Nämnden gör två saker innan den skickar vidare. Först tar den ställning till om beslutet är uppenbart fel och kan ändras snabbt och enkelt utan nackdel för någon enskild part. Sedan kontrollerar den att överklagandet kom in i tid. Kom det in för sent avvisas det, och annars skickas det med handlingarna till länsstyrelsen. Nämnden prövar bara tiden, inte om du har rätt att överklaga.
Skickar du av misstag överklagandet direkt till länsstyrelsen skickas det vidare till nämnden med uppgift om när det kom in, och den dagen räknas. Du kan skicka överklagandet med e-post, och det behöver inte vara undertecknat, men länsstyrelsen kan be dig bekräfta det. Länsstyrelsens e-tjänst för överklagade beslut är till för kommunerna, inte för den som överklagar.
Hur överklagar man länsstyrelsens beslut om bygglov?
Länsstyrelsens beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen, och även då lämnas överklagandet till den som fattade beslutet, alltså länsstyrelsen. Hur det går till står i länsstyrelsens beslut.
Hos mark- och miljödomstolen är handläggningen i huvudsak skriftlig. Ibland håller domstolen syn på platsen eller ett sammanträde med parterna. Domstolens avgörande kan i sin tur överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, men där krävs prövningstillstånd i de flesta mål. Mark- och miljööverdomstolen uppger att den får in cirka 2 600 mål per år, att cirka 2 400 av dem kräver prövningstillstånd och att ungefär 20 procent av de målen får det, med stor variation mellan olika måltyper.
I mål som började som ett överklagat bygglov är Mark- och miljööverdomstolen i regel sista instans. Domstolen får tillåta att en dom överklagas till Högsta domstolen om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen, och även då krävs prövningstillstånd i Högsta domstolen.
Källor: förvaltningslagen 38, 39 och 43–47 §§, plan- och bygglagen 13 kap. 3, 6 och 16 §§, lagen om mark- och miljödomstolar 5 kap. 5 §, Boverket, Länsstyrelsen och Sveriges Domstolar.
Hur lång tid har man på sig att överklaga ett bygglov?
Du har tre veckor från den dag du fick del av beslutet om du hör till dem som ska delges det. Alla andra har fyra veckor från den dag beslutet kungjordes på kommunens anslagstavla.
Gäller när ansökan om bygglov kom in den 1 december 2025 eller senare. Källor: plan- och bygglagen 9 kap. 108–110 §§ och 13 kap. 16 §, förvaltningslagen 44 §.
Vem
Tiden räknas från
Tid
Sökanden och fastighetsägaren
Den dag du fick del av beslutet
3 veckor
Granne som äger, eller har till exempel tomträtt till, en fastighet som gränsar till tomten eller bara skiljs av en gata eller väg, och som har lämnat synpunkter som inte har tillgodosetts
Den dag du fick del av beslutet
3 veckor
Alla andra, även grannar som inte lämnat synpunkter
Kungörelsen på kommunens anslagstavla
4 veckor, eftersom tiden räknas från dagen en vecka efter kungörelsen
Grannar vars fastighet gränsar till tomten får i regel ett meddelande om beslutet skickat till sig, men för dem som inte har lämnat synpunkter räknas tiden ändå från kungörelsen. Det som räknas är när överklagandet kom in till nämnden, inte när du skickade det. Infaller den sista dagen på en lördag, söndag, helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag.
Äldre ärenden kan ha andra regler
Kom ansökan om bygglov in före den 1 december 2025 gäller de äldre bestämmelserna, även hos länsstyrelsen och domstolarna, tills ärendet är slutligt avgjort. Det är dagen då ansökan kom in som avgör, inte dagen för beslutet. Då kan beslutet ha kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar i stället för på kommunens anslagstavla, och tiden räknas därifrån. Överklagandehänvisningen i beslutet ska tala om vad som gäller.
Saknas överklagandehänvisning, eller är den fel, ska ett försenat överklagande inte avvisas om förseningen beror på det. Kommer inget överklagande in i tid får beslutet laga kraft och kan i regel inte längre överklagas.
Lexifi räknar inte ut din sista dag. Den beror på hur och när du fick del av beslutet. Läs överklagandehänvisningen och kontakta kommunen om du är osäker.
Källor: plan- och bygglagen 9 kap. 108–110 §§ och 13 kap. 16 §, övergångsbestämmelserna till lag (2025:974), förvaltningslagen 44 och 45 §§, lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid 2 §, Boverkets vägledning och Boverkets äldre vägledning om överklagande som gällde till och med 30 november 2025.
Vad kostar det att överklaga ett bygglov?
Det kostar ingenting att överklaga ett bygglov, och den som överklagar riskerar inte att få betala motpartens kostnader i domstol.
Mark- och miljödomstolen tar ingen ansökningsavgift i överklagade mål enligt plan- och bygglagen. Egna kostnader, till exempel för ett ombud eller en egen utredning, står du normalt för själv. Mark- och miljööverdomstolen skriver att ersättning för rättegångskostnader normalt inte utgår där, och reglerna om rättegångskostnader i lagen om domstolsärenden tillämpas inte i mål som har överklagats till mark- och miljödomstol.
Handläggningstiden varierar mellan län och ärenden. Kontrollera den aktuella uppgiften hos den länsstyrelse som ska pröva ditt överklagande.
För den som bygger kan ett överklagande också kosta. Om lovet upphävs kan det som har påbörjats behöva återställas.
Källor: Sveriges Domstolar, Ansökningsavgifter och kostnader; Mark- och miljööverdomstolens frågor och svar; lagen om mark- och miljödomstolar 5 kap. 1 §.
Får man börja bygga när bygglovet har överklagats?
Ja, som huvudregel. Ett beviljat bygglov gäller direkt, även innan det har fått laga kraft, men bygget får inte påbörjas förrän nämnden har gett startbesked.
Den som bygger innan beslutet har fått laga kraft gör det på egen risk, och det ska stå i lovbeslutet att det som påbörjas kan behöva återställas om beslutet ändras. Nämnden ska själv bestämma att lovet gäller först när det har fått laga kraft om bygget riskerar att ge skador som inte går att återställa på natur- eller kulturvärden eller på totalförsvarets intressen.
Som klagande kan du be länsstyrelsen besluta att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla. Det kallas inhibition. Enligt Boverket ställs kravet lägre när det finns risk för skador som inte går att återställa. Då kan inhibition beslutas även om det är oklart hur överklagandet kommer att sluta.
Källor: plan- och bygglagen 9 kap. 105 och 114 §§ och 10 kap. 3 §, förvaltningslagen 48 §, Boverket, Länsstyrelsen och domstolens hantering av överklagande. Kom ansökan in före den 1 december 2025 gäller äldre regler om när lovet får verkställas.
Hur skriver man ett överklagande av bygglov?
Ett överklagande ska vara skriftligt och ange vilket beslut du överklagar och hur du vill att det ska ändras. Skriv också vem du är, hur myndigheten når dig, varför beslutet är fel och vilket underlag du har.
Du behöver inte skriva juridiskt eller ange paragrafer. Det som hjälper länsstyrelsen är fakta: vad som ska byggas, var, hur mycket det avviker och hur det påverkar dig. Exemplet nedan visar formen. Det säger ingenting om hur ett verkligt ärende skulle bedömas.
Påhittat exempel · alla namn, nummer och mått är påhittade
Till: Byggnadsnämnden i Exempelstads kommun Överklagandet ska prövas av: Länsstyrelsen
Överklagande av beslut om bygglov
Jag överklagar byggnadsnämndens beslut den 2 september 2026, diarienummer BN 2026-0123, om bygglov för tillbyggnad av ett enbostadshus på fastigheten Eken 4.
Klagande
Namn Namnsson, ägare till fastigheten Eken 5, som gränsar till Eken 4. Adress, e-post och telefon.
Yrkande
Jag yrkar att länsstyrelsen upphäver byggnadsnämndens beslut.
Jag yrkar också att länsstyrelsen beslutar att beslutet tills vidare inte ska gälla (inhibition), eftersom lovet gäller direkt och arbetet kan påbörjas innan överklagandet är prövat.
Skäl
Tillbyggnaden avviker från detaljplanen. Planen tillåter en nockhöjd på högst 6,0 meter, men enligt fasadritningen blir den 7,2 meter. Jag anser inte att en avvikelse på 1,2 meter är liten.
Tillbyggnaden placeras 1,5 meter från gränsen mot min fastighet och skuggar vår uteplats från cirka klockan 14 under sommarhalvåret, se bilaga 2. Jag anser att det är en betydande olägenhet.
Jag fick inte tillfälle att yttra mig innan beslutet fattades, trots att tillbyggnaden avviker från detaljplanen.
Bilagor
Beslutet med ritningar
Foton från uteplatsen klockan 12, 14 och 16 den 15 september 2026 som visar var solen står, och en enkel skiss över tillbyggnadens skugga
Utdrag ur detaljplanen
Ort och datum Namn Namnsson
Innehållskraven: förvaltningslagen 43 §, Boverket, Vad gäller för ett överklagande? och Sveriges Domstolar, Överklaga plan- och byggbeslut.
Vad behöver du samla ihop för att överklaga ett bygglov?
Checklistan nedan följer vad ett överklagande ska innehålla enligt förvaltningslagen, Boverket och Sveriges Domstolar. När du fyller i den byggs en text upp som du kan kopiera till ditt eget överklagande.
Det du skriver stannar i din webbläsare. Lexifi skickar eller sparar inte formulärets innehåll. Kopiera sammanställningen innan du lämnar sidan om du vill behålla den. Checklistan räknar inte ut tidsfrister och bedömer inte hur ditt ärende kommer att sluta.
Sju delar. Fyll i det som stämmer för dig och hoppa över resten.
Texten uppdateras medan du fyller i. Kontrollera den mot beslutets överklagandehänvisning innan du skickar. Skriv ut ger sammanställningen på papper.
ÖVERKLAGANDE AV BESLUT OM BYGGLOV
Till: [nämnden eller myndigheten som fattade beslutet]
Överklagandet ska prövas av: [överinstansen enligt beslutets överklagandehänvisning]
Beslut som överklagas
[beslutsdatum och diarienummer].
Klagande
[namn, adress, e-post och telefon]
Min koppling till beslutet
[hur beslutet berör dig]
Yrkande
[hur du vill att beslutet ska ändras]
Skäl
[varför beslutet är fel, med fakta]
Bilagor
[underlag som du bifogar]
Ort, datum och namn
------------------------------------------------------------
KONTROLLERA INNAN DU SKICKAR (ta bort detta avsnitt ur brevet)
Överklagandet ska ha kommit in till den som fattade beslutet inom tiden. Lexifi räknar inte ut din sista dag.
Sammanställningen kräver JavaScript. Du kan ändå använda delarna ovan som checklista, fylla i dem och skriva ut sidan.
Hur har Mark- och miljööverdomstolen bedömt grannars överklaganden av bygglov?
I avgörandena nedan stoppade Mark- och miljööverdomstolen bygglov när bygget stred mot detaljplanen, när en avvikelse inte var liten, när grannar inte hade fått yttra sig och när placeringen gav en betydande olägenhet som planen inte redan hade godtagit. I två av målen fick lovet stå trots invändningar om havsutsikt, kvällssol och trafik.
Lexifi har läst avgörandena i domstolens publicerade praxis. De är valda för att visa olika slags skäl, fyra där grannen fick rätt och två där grannen förlorade, och säger inget om hur ofta grannar vinner. Målen avgjordes med den paragrafnumrering som gällde före den 1 december 2025. Reglerna om bygglov inom detaljplan och om små avvikelser finns i dag i plan- och bygglagen 9 kap. 56 och 60 §§.
Förskola 0,7 meter från tomtgränsen stoppades
P 1622-17 · Kungsbacka · dom 10 november 2017 · grannarna fick rätt
Detaljplanen reglerade inte var på tomten förskolan skulle stå eller hur hög den fick bli, så påverkan på grannarna var inte avgjord i planen. Domstolen höll syn och fann att en hög gavel mindre än en meter från tomtgränsen gav minskat ljus, skymd utsikt och en känsla av instängdhet och insyn. Byggnaden hade kunnat placeras på annat sätt inom planens byggrätt, och domstolen avslog ansökan. Grannarnas invändning att de inte fått yttra sig underkändes, eftersom de hade fått det.
Domstolen: ”Sammantaget får placeringen och utformningen av förskolan bedömas medföra en sådan betydande olägenhet för klagandena som går utöver vad de skäligen ska behöva tåla.”
Tio procent större byggnadsarea var inte en liten avvikelse
P 11778-17 · Nacka · dom 20 april 2018 · grannen fick rätt
Planen tillät 140 kvadratmeter byggnadsarea, och ansökan gällde ett flerbostadshus på 154. Avvikelsen stämde med planens syfte, men domstolen ansåg inte att den var liten. Volymökningen var inte obetydlig, inga byggtekniska skäl hade anförts, och vid ett nybygge går det att anpassa huset till planen.
Domstolen: ”Det är inte förenligt med gällande praxis att schablonmässigt bedöma ett överskridande av byggnadsarean med 10 procent som en liten avvikelse.”
Ett enbostadshus som i själva verket rymde två bostäder
P 7484-17 · Täby · dom 20 mars 2018 · grannarna fick rätt
Detaljplanen tillät bara en lägenhet per huvudbyggnad. Huset som söktes som enbostadshus bestod av två spegelvända delar med egna tvättstugor och egna mätare för el och vatten. Domstolen ansåg att syftet uppenbart var att kringgå planen, att huset rymde två bostäder och att det därför stred mot detaljplanen.
Grannarna fick inte yttra sig, och balkongerna hamnade framför deras fönster
P 9365-24 · Åre · dom 3 oktober 2025 · grannarna fick rätt
En balkong upptog byggnadsarea på mark som enligt planen inte fick bebyggas. Eftersom bygget därmed avvek från planen borde nämnden ha låtit grannarna yttra sig, och redan det var skäl att upphäva lovet. Domstolen fann också att balkonger direkt framför fönstren i grannhuset var en betydande olägenhet, och att husen kunde utformas på annat sätt.
Begränsad havsutsikt räckte inte för att stoppa ett enbostadshus
P 12582-24 · Österåker · dom 1 juli 2025 · lovet stod kvar
Grannarna menade att det nya huset blev högre än planen tillät och kraftigt påverkade deras havsutsikt. Domstolen gick igenom hur höjden skulle räknas och fann att huset följde detaljplanen och att utformning och placering var lämpliga. Begränsningen av havsutsikten var inte en betydande olägenhet.
Radhus i villaområde fick stå trots invändningar om kvällssol och trafik
P 13600-24 · Uppsala · dom 4 juli 2025 · lovet stod kvar
Grannen invände mot radhus i ett äldre villaområde, bland annat mot förlorad kvällssol och utsikt och mot en infart med fyra parkeringsplatser längs tomtgränsen. Domstolen fann att bygget var anpassat till området och inte gav någon betydande olägenhet. Grannens krav på ett plank kunde inte prövas, eftersom det inte ingick i ansökan.
Domstolen: ”Trafiken kan inte förväntas vara mer omfattande än vad som är normalt inom ett bostadsområde.”
Ett resonemang återkommer i flera av domarna. Det som redan har bedömts och godtagits i detaljplanen prövas inte igen, och utrymmet att begränsa en byggrätt av hänsyn till grannar är litet. Därför blir det ofta avgörande om bygget avviker från planen, eller om det finns en annan placering eller utformning som minskar olägenheten.
Källa: Mark- och miljööverdomstolens domar i målen ovan, lästa i Lexifis databas den 30 september 2026. Resonemanget om vad planen redan har avgjort finns bland annat i P 4472-15 (MÖD 2015:44), P 1622-17 och P 9365-24. Namn på privatpersoner är utelämnade.
Hur ofta stoppas ett bygglov när en granne överklagar?
I 35 av 50 publicerade domar där Mark- och miljööverdomstolen prövade en grannes överklagande av ett bygglov i sak, 2015 till juli 2026, stoppades lovet. Siffran gäller mål som fått prövningstillstånd och är inte chansen att vinna ett överklagande.
Lexifi har läst 1 025 avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen som hämtats ur domstolens rättspraxistjänst, meddelade 16 januari 2015 till 15 juli 2026. HTML-domar finns för hela perioden, men PDF-spåret omfattar endast avgöranden från hösten 2024 och framåt. Underlaget är därför inte heltäckande. I 50 av avgörandena hade grannar överklagat ett bygglov och domstolen prövat saken. Till grannar räknas här även bostadsrättsföreningar, samfälligheter och bolag som äger en grannfastighet. I 35 stoppades lovet, det vill säga lovet stod inte kvar efter domstolens dom. Det är 70 procent, med ett 95-procentigt konfidensintervall på 56,2–80,9 procent. Räknas fyra mål som skickades tillbaka till lägre instans in blir det 35 av 54.
Det här säger siffran inte. Mål där prövningstillstånd nekas finns i regel inte i materialet, och domstolen uppger att ungefär vart femte mål som kräver prövningstillstånd får det. Siffran säger heller inget om utfallet hos länsstyrelsen, som prövar varje överklagat bygglov först. Lexifis insamling ändrar dessutom karaktär 2025. Skillnader mellan perioderna kan därför inte säkert tolkas som en förändring i domstolens bedömningar.
Som jämförelse: Domstolsverkets statistik för 2025 visar att Mark- och miljööverdomstolen avgjorde 1 146 mål enligt plan- och bygglagen och ändrade 111 av dem, 9,7 procent. Den siffran gäller alla slags mål enligt plan- och bygglagen och alla avgjorda mål, inte bara de som prövades i sak, och den skiljer inte på åt vilket håll ändringen gick. Skillnaden mot 35 av 50 visar hur mycket urvalet betyder.
Källor: Lexifis mätning av Mark- och miljööverdomstolens publicerade avgöranden, datauttag 28 september 2026, med en blind omläsning av 60 avgöranden där 59 fick samma utfall. Mätningen redovisas i den länkade analysen nedan. Domstolsverket, Domstolsstatistik 2025, tabell 1.12a. Sveriges Domstolar, Överklaga och begär prövningstillstånd.
Lexifi, mätning av Mark- och miljööverdomstolens publicerade avgöranden 2015–2026, datauttag 28 september 2026 (publicerad analys, länk under Läs vidare).
