Vad ger brottet för straff?
Lagens straffskalor och statistiken ur publicerade domstolsavgöranden, sida vid sida. Vi publicerar bara siffror som klarar vår kvalitetsgrind, därför växer listan i takt med att underlaget gör det.
Fördjupa dig i vad som räknas som ringa misshandel och två vägledande avgöranden från Högsta domstolen.
Fler brottstyper publiceras när underlaget passerar våra trösklar, se metodbeskrivningen. Statistiken är inte juridisk rådgivning.
VAD ÄR EN STRAFFSKALA?
Straffskalan är lagens ram för ett brott, till exempel fängelse i högst två år för misshandel. Den säger vad domstolen får döma till, inte vad den brukar döma till. Var inom ramen ett enskilt fall hamnar avgörs i två steg.
Först bestäms brottets straffvärde, alltså hur allvarlig just den gärningen var. Domstolen beaktar skadan, kränkningen och faran, vad den tilltalade insåg, och de försvårande och förmildrande omständigheter som räknas upp i 29 kap. 2 och 3 §§ brottsbalken.
Därefter väljs påföljden. Fängelse är inte självklart ens när straffskalan tillåter det: rätten ska fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse (30 kap. 4 § brottsbalken), och alternativen är villkorlig dom, skyddstillsyn och böter. Den som är under 21 år vid gärningen har egna regler.
Har någon begått flera brott döms till en gemensam påföljd för hela brottsligheten (30 kap. 3 § brottsbalken). Det är därför vi inte publicerar något medianstraff per brottstyp: straffet i domslutet hör till alla brotten tillsammans, inte till ett av dem.
Åtalspreskriptionens tidsgränser utgår från maximistraffet. Huvudregeln är fem år för brott med ett maximistraff över ett men högst två års fängelse, om den misstänkte under den tiden inte har häktats, fått del av åtal eller godkänt ett strafföreläggande för brottet. Det finns undantag och särskilda regler för hur tiden räknas, se 35 kap. 1–6 §§ brottsbalken.